Jävla val
Jag hatar att välja, haha.
Mamma undrar varför jag alltid shoppar när jag kommer hem till Jönköping, när jag bor i Göteborg. Och det är helt enkelt av den enkla anledningen att det finns för mycket att välja på i Göteborg. Står jag på H&M på nordstan och har hittat en snygg tröja så kan jag inte med att köpa den, för det kan finnas 100 andra tröjor som är mycket snyggare...
Idiotiskt, jag vet.
Men jag tror inte det är så jävla konstigt. Förr hade folk inte samma valmöjligheter och så mådde man bättre också.
Ja, ja, hursom helst. De senaste månaderna har jag stått inför ett viktigare val än ett tröjval (påtal om det tycker jag det är jätteroligt när man ser de rödgrönas reklam på TV, där de håller ett storsint tal om ett vägval och Sverige framtid, som varvas med en reklam för Billys panpizza). Denna gången har jag känt att jag inte vill rösta blankt en gång till, och jag har heller inte riktigt känt att jag haft tillräckligt koll för att ta ställning. Så här hemma har TV-apparaten gått varm i princip varje kväll med partidebatter.
Och jag är så jävla trött på det nu.
Mona säger att de rikare har blivit rikare, de fattigare har blivit fler och att arbetslösheten är högre än någonsin. Maud har pratat med den lilla företagaren, gymnasieeleven, den ensamstående mamman och den sjukskrivne, alla håller med om att Sverige blivit ett bättre land sedan alliansen tillträdde. Östros tycker att Anders Borg är djupt omoralisk. Jimmie Åkeson fiskar röster hos skrämda, rädda pensionärer. Hägglund går på GI och har som mål att springa 100 ggr/året. Lars Ohly är kommunist, fast inte riktigt officiellt.
Igår var Feministiskt initiativ, Piratparitet och Sverigedemokraterna inbjudna till Debatt på STV. "Intressant!" tänkte jag. Jag ville se Jimmie Åkeson bli riktigt jävla sågad, utskämd, utbuad och knäckt osv.
Det blev han inte. Istället hade de släpat dit S-kvinnors (?) Ordförande Nalin Pekgul (?), född i Batman (?), att argumentera mot Jimmie. Vilken katastrof.
Nalin hade tagit med sig en utskrift från aftonbladet med en artikel skriven av Jimmie Åkeson. Hon var sur på Jimmie för han ville stoppa islamiseringen av Sverige, och han ville inte att skolbarn skulle få ledigt på ramadan. Nalin sa: "Jag är muslim, och mina barn är muslimer och de stannar hemma på ramadan" SMACK! Som en fläskläpp leverar hon sin kritik! Eller inte.
Jimmie sitter rakryggad iförd kavaj, han är välkammad och ger ett seriöst intryck. Nalin ger ett argt, arbetarintryck, sitter kutryggig med händerna stödda mot låren, hon har en för tight blå t-shirt och okammat hår.
Jimmie försöker debattera, han är ganska retorisk, saklig och antagligen peppad på att äntligen få vara med i en debatt på SVT. Men Nalin debatterar inte. Hon berättar att hon varit i Tensta och stått upp för det muslimska kvinnoförtrycket, och att hon har lyckats bra. Hon hatar Jimmie av hela sitt hjärta och hon lyssnar inte alls på vad han säger.
Det ska fan mycket till för att lyckas få Jimmie Åkeson att framstå som förnuftig, intelligent och vettig. Men jag tror fan SVT lyckades. Jävla skit.
Mamma undrar varför jag alltid shoppar när jag kommer hem till Jönköping, när jag bor i Göteborg. Och det är helt enkelt av den enkla anledningen att det finns för mycket att välja på i Göteborg. Står jag på H&M på nordstan och har hittat en snygg tröja så kan jag inte med att köpa den, för det kan finnas 100 andra tröjor som är mycket snyggare...
Idiotiskt, jag vet.
Men jag tror inte det är så jävla konstigt. Förr hade folk inte samma valmöjligheter och så mådde man bättre också.
Ja, ja, hursom helst. De senaste månaderna har jag stått inför ett viktigare val än ett tröjval (påtal om det tycker jag det är jätteroligt när man ser de rödgrönas reklam på TV, där de håller ett storsint tal om ett vägval och Sverige framtid, som varvas med en reklam för Billys panpizza). Denna gången har jag känt att jag inte vill rösta blankt en gång till, och jag har heller inte riktigt känt att jag haft tillräckligt koll för att ta ställning. Så här hemma har TV-apparaten gått varm i princip varje kväll med partidebatter.
Och jag är så jävla trött på det nu.
Mona säger att de rikare har blivit rikare, de fattigare har blivit fler och att arbetslösheten är högre än någonsin. Maud har pratat med den lilla företagaren, gymnasieeleven, den ensamstående mamman och den sjukskrivne, alla håller med om att Sverige blivit ett bättre land sedan alliansen tillträdde. Östros tycker att Anders Borg är djupt omoralisk. Jimmie Åkeson fiskar röster hos skrämda, rädda pensionärer. Hägglund går på GI och har som mål att springa 100 ggr/året. Lars Ohly är kommunist, fast inte riktigt officiellt.
Igår var Feministiskt initiativ, Piratparitet och Sverigedemokraterna inbjudna till Debatt på STV. "Intressant!" tänkte jag. Jag ville se Jimmie Åkeson bli riktigt jävla sågad, utskämd, utbuad och knäckt osv.
Det blev han inte. Istället hade de släpat dit S-kvinnors (?) Ordförande Nalin Pekgul (?), född i Batman (?), att argumentera mot Jimmie. Vilken katastrof.
Nalin hade tagit med sig en utskrift från aftonbladet med en artikel skriven av Jimmie Åkeson. Hon var sur på Jimmie för han ville stoppa islamiseringen av Sverige, och han ville inte att skolbarn skulle få ledigt på ramadan. Nalin sa: "Jag är muslim, och mina barn är muslimer och de stannar hemma på ramadan" SMACK! Som en fläskläpp leverar hon sin kritik! Eller inte.
Jimmie sitter rakryggad iförd kavaj, han är välkammad och ger ett seriöst intryck. Nalin ger ett argt, arbetarintryck, sitter kutryggig med händerna stödda mot låren, hon har en för tight blå t-shirt och okammat hår.
Jimmie försöker debattera, han är ganska retorisk, saklig och antagligen peppad på att äntligen få vara med i en debatt på SVT. Men Nalin debatterar inte. Hon berättar att hon varit i Tensta och stått upp för det muslimska kvinnoförtrycket, och att hon har lyckats bra. Hon hatar Jimmie av hela sitt hjärta och hon lyssnar inte alls på vad han säger.
Det ska fan mycket till för att lyckas få Jimmie Åkeson att framstå som förnuftig, intelligent och vettig. Men jag tror fan SVT lyckades. Jävla skit.
Kommentarer
Trackback
